Idag känner jag mig extra nöjd med valet att ha katt. Speciellt en katt som har 10-15 cm lång päls. Ca 3:30 blir jag väckt av att hon jamar. Sätter mig upp i sängen då jag hör att det är hennes jag-bara-förvarnar-dig-om-att-jag-alldeles-strax-ska-kräkas-upp-en-hårboll. Upp och jagar rätt på katten, som piper in i ungarnas rum, och får tag på henne. Tar med henne in i badrummet och då händer det. Hon kräks. I badrummet. På klinkersen. *halleluja* (= lätt torkat för er som inte har katt)
Såatte därför är jag vaken nu. Tack katten, tack!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
man tackar